Lobbying en demokratisk syssla

Man hör ofta röster som hävdar att lobbying skulle vara skadligt för demokratin. En underlig inställning enligt min mening. Istället är lobbying en tillgång för demokratin. En viktig uppgift för lobbyisten är att göra exakt det arbete dagens journalister inte har tid med (research). Lobbyisten blir således en grävande hand som journalisten kan nyttja, vilket i sin tur leder till högre kvalitè på debattartiklar, artiklar, vetenskapliga resonemang osv..

Att intressegrupper slåss om medieutrymmet har i nästa steg således en folkbildande effekt då debatten breddas tack vare de olika stridande perspektiven i diverse sakfrågor.

Ett argument som ofta ställs emot lobbying som en demokratisk syssla är att de aktörer med störst resurser lobbar bäst. Detta är fel. Många av de mest lyckade lobbying-processerna har istället drivits av mindre organisationer med ytterst bristfälliga resurser (se tex hur mindre intressegrupper snarare som regel än undantag vinner årets lobbyistpris)

Beroende på hur den definieras är lobbying en förhållandevis gammal och viktig del av det demokratiska samhället. Intressegrupper med stora kunskaper inom olika områden måste få komma till tals och för detta är lobbying ett viktigt instrument.